Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och Individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt Individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som användes var ett enkätbatteri beståendes av Eysenck?s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivå av hardiness än breddidrottare och Individuella idrottare.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos Individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder Individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder Individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio Individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och Individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 Individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

Mental träning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvärlden. Det handlar om tekniker för att med hjärnans hjälp skapa bättre förutsättningar för idrottare att nå framgång. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en självklarhet men gäller detsamma för motionärer och icke-idrottare? Denna enkätstudie kartlägger hur individer resonerar kring mental träning utifrån deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 män i åldern 18 till 51 år deltog.

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken Individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.Frågeställningar:? Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?? Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan Individuella idrottare och idrottare i lag?? Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?MetodI arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.ResultatIdrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder).

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan självkänsla, perfektionism, tävlingsängslan och självförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och känslor inför tävling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nämnda variabler mellan Individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. En enkätundersökning genomfördes med 101 deltagare från totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att Individuella idrottare hade högre fysiskt självvärde och global självkänsla än lagidrottarna.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

The aim of the study was to a) examine what leader behaviors individual and team athletes prefer and b) examine what leader behaviors men and women prefer. A questionnaire (The Leadership Scale for Sports) was distributed to 168 individuals, from which 130 were included in the study. The data was analyzed in SPSS, in which a three-way and a two-way variance analysis were performed. The results showed that individual athletes preferred the behavior dimensions ?Training and instruction?, ?Positive feedback? and ?Democratic behavior? to a higher degree than did team athletes.

I denna undersökning har jag undersökt idrottares och brassmusikers förberedelser inför prestationstillfällen, d.v.s. konsert, provspelning respektive träning eller match.Min hypotes inför undersökningen var att brassmusiker skulle ha mycket att lära av idrottare som eventuellt har ett mer utvecklat metodiskt tänkande kring hur man förbereder sig fysiskt och mentalt för att kunna prestera med självförtroende på en hög och stabil nivå. Till viss del visade sig detta stämma men i vissa avseenden blev jag förvånad så väl över brassmusikernas medvetenhet som idrottarnas omedvetenhet.Min undersökning består i två enkäter varav den ena riktade sig till brassmusiker och den andra riktade sig till idrottare (utan någon specifikation när det gällde idrottsgren).Dessa enkäter var utformade så lika varandra som möjligt för att möjliggöra så korrekta jämförelser det gick trots de båda gruppernas uppenbara olikheter..

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.